En kylig förmiddag i april hittas 13-åriga Elins döda kropp. Hon hade hängt
sig efter att ha blivit misshandlad av äldre killar på behandlingshemmet Carl
Bobergsgården i Mönsterås. Kvar i Elins rum låg hennes dagbok, där hon berättar
hur socialtjänsten förstört hennes liv…
Det är så mycket som gjorts fel:
Att socialarbetarna inte talade enskilt med
Elin. Det är klart hon inte vågar säga något kritiskt i fosterföräldrarnas
närvaro.
Att Elins mamma inte fick tillbaka sin dotter, hon var ju
frivilligt placerad. Då hotade socialen med LVU.
Att placera en 13-årig
tjej bland äldre våldsamma killar.
Det är väl pengabrist som vanligt.
Men också en likgiltighet för
barn som omhändertagits. Bara de kommer
hemifrån är allt bra.
Efteråt kommer kritiken men hade det inte gått så långt hade hemmet aldrig stängts. Då hade Elin bara mått dåligt, kanske blivit missbrukare och dött i förtid men inte på hvb-hemmet.
På ungdomshem som drivs av Statens institutionsstyrelse, SiS, bor inte flickorhttp://www.dn.se/nyheter/sverige/flicka-pa-behandlingshem-tog-sitt-liv-1.860256
och pojkar i tonåren tillsammans.
– Ungdomarna bär ofta med sig dåliga
könsrollsmönster som gör att flickorna kommer i underläge. Därför är det ytterst
olämpligt, säger Stig-Arne Tengmer, ansvarig för säkerhetsfrågor vid SiS.
Nej, där är tydligen SiS-hemmen bättre. Men det förekommer missförhållanden även på statliga hem.
– Vi hör av omkring 400 placerade barn per år. De är så övergivna och
känner ofta att ingen bryr sig om dem. Man undrar om det måste gå så här långt
innan man reagerar på att de privata vårdhemmen ofta inte klarar sitt
uppdrag.– Vi hör av omkring 400 placerade barn per år. De är så övergivna och
känner ofta att ingen bryr sig om dem. Man undrar om det måste gå så här långt
innan man reagerar på att de privata vårdhemmen ofta inte klarar sitt
uppdrag.