Får en feminist liksom den berömda bofinken se ut hur fan som helst?
Alltså attt vara feminist betyder inte bara att ställa krav på Samhället och Männen utan även på sig själv som Kvinna. Kan man vara en seriemördargroupie som tycker det är erotiskt upphetsande med män som våldtar, torterar och mördar kvinnor? Ja, man kan ju säga att man inte rår för det, men vad sägs om psykoterapi då? Dessutom gäller det inte bara vad man känner utan vad man gör. Skriver man till dömda seriemördare i USA, då har man gjort ett val. Man har valt mördaren framför offren. Ja, jag skulle säga att man pissar på offrens gravar.
För psykologer och läkare finns det ett legitimt intresse att studera mördarna. Varför har de blivit så? Ligger det i deras gener el beror det på miljön, dvs uppväxten el (troligast) både och. Är man religiös kan man vilja omvända dem till Gud. Gud förlåter alla.
Det sägs att många kvinnor inräknat feminister gillar “Bad boys”. Ja, mer bad boy än seriemördare kan man inte bli.
Nu ska jag medge att jag precis som många andra läser om seriemördare och ser på program om dem. Ondskan är fascinerande och skrämmande. Men det som intresserar mig är inte alla hemska detaljer utan varför de blev så och även jakten på dem.
Så nej, jag kan inte få ihop detta att vilja umgås med seriemördare (även om det bara är på avstånd) och samtidigt stå på kvinnornas sida gentemot alla som förtrycker dem. Seriemördarna är nästan alltid män och deras offer är oftast kvinnor. Det yttersta förtrycket är att bli mördad bara för någons nöjes skull.
Om man samtidigt fördömer porren blir det ännu mer dubbelmoral. Visst, kvinnorna i porrbranschen kanske utnyttjas men de slipper iaf bli mördade.
Har man barn så tillkommer det att en förälder bör vara ett föredöme för sitt barn.
Jag blev upprörd när jag läste Lady Dahlmers blogg (Jeffrey Dahmer är en välkänd seriemördare). Jag bejakar mina mörka sidor och skäms inte, säger hon självbelåtet. Nej, men hon borde skämmas tycker jag. Jag som kvinna och feminist skäms å hennes vägnar.
Jo jag har en hemlig... eller nej, det är inte speciellt hemligt alls, fascination for gore och våld. *nääää?!!* Jag har läst hundratals böcker om sexuellt våld, seriemord, sadism, tortyr, psykologi och liknande ämnen som behandlar människans mörkare natur. Och nej, jag skäms inte.http://www.alltforforaldrar.se/ladydahmer/category/serial-killers.html
Lady Dahmer, vill du att din egen dotter ska följa i dina fotspår? Tänk om hon också tycker det är sexigt med mördare och börjar brevväxla med sådana? Hon kan ju välja svenska mördare i svenska fängelser.
Det finns en slags erotisism i det. Seriemord är ju högst sexuellt, sadistiskt och vridet. Och det fascinerar mig, lockar mig, äcklar mig.
---
Jeffrey Dahmer? *s* Jag erkänner att jag har en ohälsosam crush på karln. Som tyvärr är död, mördad (dock så tror de flesta av oss att det var ett slags "självmord".) Jeffrey ville avrättas för det han gjort. Den enda seriemördaren med ett samvete brukar man kalla honom. Han är speciell och jag intresserade mig för hans fall för många många år sedan efter att ha sett en dokumentär på 3'an.
Det du absolut inte vill att dina barn ska göra, det ska du inte heller själv göra. I så fall är du en hycklare. Såsom Anna Wahlgren visat sig vara. Du fördömer henne men ser inte dina egna fel. “Self-indulgence” kallas det som ni båda ägnar er åt. Andra kan man kritisera fördöma, men själv ägnar man sig åt sina njutningar utan att tåla några begränsningar. Man följer minsta motståndets lag utan att tänka varken på sitt eget el andras bästa.
Du hycklar säkert också, får jag höra när jag luftar min upprördhet. Kanske det, men jag kommer alltid att stå på offrens sida, inte på förövarnas.
4 kommentarer:
Jag tänder inte på seriemördare och har aldrig skrivit att jag gör det heller. Inte heller står jag på mördarnas sida.
Och ja, jag är en förjävligt bra förebild för min dotter.
Ditt inlägg är fullt av fördomar och okunskap. Och du hycklar nåt förbannat.
Fast nu när jag tänker efter så tänker jag att det inte spelar nån roll om vad eller vem jag tänder på. Det är som du själv påpekar, inget man kan styra. Och absolut inget man ska skämmas över.
Det du borde skämmas för är inte min ev. sexualdrift eller vad som intresserar mig utan framförallt ditt högmod, din trångsynthet och din brist på förståelse.
Psykoterapi är heller inget jag tycker att man behöver så länge man inte 1. Mår dåligt eller 2. Gör illa andra.
Haha, du visar brist på både empati och logik.
Inget av vad du använder för nedsättande uttryck fastnar på mig. För det första vet du inget om mig, bara att jag vågat kritisera dig. (Tips, vill du inte bli kritiserad så skryt inte om dina “mörka sidor”!) För det andra faller all din kritik platt mot marken. Jag (och alla andra) kan ju bara svara “jag bejakar mina mörka sidor”. Varför ska bara du få göra det? Låt mig gissa “det JAG gör är alltid ursäktligt, men inte det andra gör”. Du resonerar som ett bortskämt barn.
Du tänder inte på seriemördare? Men varför skriver du då
“Det finns en slags erotisism i det. Seriemord är ju högst sexuellt, sadistiskt och vridet. Och det fascinerar mig, lockar mig”
Jag skiter f ö i ditt sexualliv, det jag vänder mig mot är att du brevväxlar med seriemördare
Och nej, du ÄR en dålig förbild för din dotter:
1. Du visar att det är ok att brevväxla med mördare och strunta i deras offer. Det är ju inte som du vill skriva till offren? Nej, offer är inte lika sexigt som mördare. Dålig empati!
2. Du visar att det är cool med kändisar, även om det är kända mördare. Hela groupietänkandet. Hycklande att kalla dig för feminist. En feminist värd namnet kan aldrig beundra och vilja umgås med en som förtrycker kvinnor. Varför inte skriva till Fadimes far i så fall, han mördade ju bara EN kvinna?
Feminister brukar ta avstånd från porr och prostitution. Men det blir ju hyckleri, de bejakar ju också bara sin mörka sidor.
Jag gillar feminism, men har väldigt svårt att stå ut med självbelåtna och hycklande feminister.
Något som kan ses som dubbelmoral och hyckleri är hur man delar in människor i antingen offer eller förrövare. Skulle gärna vilja höra från en icke-hycklande feminist (finns det så'na?) göra en definitionsskilnad mellan å ena sidan feminism och å andra sidan ekvalism. Jag hänger mig åt den senare inriktningen och gör därmed ingen värdeskilnad i fråga om kön alls.
Skicka en kommentar