Får en feminist se ut hur fan som helst?

Jag är feminist. Då blir man hatad av män som likställer feminist med manshatare. Men jag känner mig sannerligen inte nära alla som kallar sig feminister heller.


Får en feminist liksom den berömda bofinken se ut hur fan som helst?

Alltså attt vara feminist betyder inte bara att ställa krav på Samhället och Männen utan även på sig själv som Kvinna. Kan man vara en seriemördargroupie som tycker det är erotiskt upphetsande med män som våldtar, torterar och mördar kvinnor? Ja, man kan ju säga att man inte rår för det, men vad sägs om psykoterapi då? Dessutom gäller det inte bara vad man känner utan vad man gör. Skriver man till dömda seriemördare i USA, då har man gjort ett val. Man har valt mördaren framför offren. Ja, jag skulle säga att man pissar på offrens gravar.

För psykologer och läkare finns det ett legitimt intresse att studera mördarna. Varför har de blivit så? Ligger det i deras gener el beror det på miljön, dvs uppväxten el (troligast) både och. Är man religiös kan man vilja omvända dem till Gud. Gud förlåter alla.

Det sägs att många kvinnor inräknat feminister gillar “Bad boys”. Ja, mer bad boy än seriemördare kan man inte bli.

Nu ska jag medge att jag precis som många andra läser om seriemördare och ser på program om dem. Ondskan är fascinerande och skrämmande. Men det som intresserar mig är inte alla hemska detaljer utan varför de blev så och även jakten på dem.

Så nej, jag kan inte få ihop detta att vilja umgås med seriemördare (även om det bara är på avstånd) och samtidigt stå på kvinnornas sida gentemot alla som förtrycker dem. Seriemördarna är nästan alltid män och deras offer är oftast kvinnor.  Det yttersta förtrycket är att bli mördad bara för någons nöjes skull.

Om man samtidigt fördömer porren blir det ännu mer dubbelmoral. Visst, kvinnorna i porrbranschen kanske utnyttjas men de slipper iaf bli mördade.

Har man barn så tillkommer det att en förälder bör vara ett föredöme för sitt barn.

Jag blev upprörd när jag läste Lady Dahlmers blogg (Jeffrey Dahmer är en välkänd seriemördare). Jag bejakar mina mörka sidor och skäms inte, säger hon självbelåtet. Nej, men hon borde skämmas tycker jag.  Jag som kvinna och feminist skäms å hennes vägnar.

Jo jag har en hemlig... eller nej, det är inte speciellt hemligt alls, fascination for gore och våld. *nääää?!!* Jag har läst hundratals böcker om sexuellt våld, seriemord, sadism, tortyr, psykologi och liknande ämnen som behandlar människans mörkare natur. Och nej, jag skäms inte. 

http://www.alltforforaldrar.se/ladydahmer/category/serial-killers.html

Lady Dahmer, vill du att din egen dotter ska följa i dina fotspår? Tänk om hon också tycker det är sexigt med mördare och börjar brevväxla med sådana? Hon kan ju välja svenska mördare i svenska fängelser.

Det finns en slags erotisism i det. Seriemord är ju högst sexuellt, sadistiskt och vridet. Och det fascinerar mig, lockar mig, äcklar mig.
---
Jeffrey Dahmer? *s* Jag erkänner att jag har en ohälsosam crush på karln. Som tyvärr är död, mördad (dock så tror de flesta av oss att det var ett slags "självmord".) Jeffrey ville avrättas för det han gjort. Den enda seriemördaren med ett samvete brukar man kalla honom. Han är speciell och jag intresserade mig för hans fall för många många år sedan efter att ha sett en dokumentär på 3'an. 

Det du absolut inte vill att dina barn ska göra, det ska du inte heller själv göra. I så fall är du en hycklare. Såsom Anna Wahlgren visat sig vara. Du fördömer henne men ser inte dina egna fel. “Self-indulgence” kallas det som ni båda ägnar er åt. Andra kan man kritisera fördöma, men själv ägnar man sig åt sina njutningar utan att tåla några begränsningar. Man följer minsta motståndets lag utan att tänka varken på sitt eget el andras bästa.

Du hycklar säkert också, får jag höra när jag luftar min upprördhet. Kanske det, men jag kommer alltid att stå på offrens sida, inte på förövarnas.

Kungen och kaffeflickorna - herrarna och hororna

Är kungen verkligen en kung “För Sverige i tiden”?
Det tycker inte jag. Att umgås med överklassbröder och sedan till kaffet med flickor, det tyder på en unken syn på kvinnor och män. Män umgås man med, kvinnor konsumerar man. Männen blir äldre och kvinnorna med, men de byts ut mot nya unga kvinnor.

”Efter kaffet vill man gärna ha små kvinnor. Det är lika gott som cointreau...”

Kungen ska vara ett föredöme för svenska folket och en värdig representant för Sverige. De flesta anser att trohet är att föredra. Kungen kan inte åberopa “privatlivets helgd”, han är Sveriges statschef på heltid.

Men allt är redan glömt. Ingen blev arg utom de som blev arga för att någon vågade kritisera Kungen. De flesta rycker på axlarna. Vad kungen hade för sig var tydligen känt av många. Men journalistenra skrev inte om det, eftersom de (el tidningarna) inte ville stöta sig med hovet.

– Jag skulle kalla det en fjortisförälskelse, fullständigt hjärnförvirrad egentligen, säger Henemark i Expressen intervju och upprepar kungens upfattning om att "allt hände för så länge sedan", att saken redan borde vara irrelevant.

http://www.hbl.fi/text/utrikes/2010/11/12/w54473.php

För det första hände det inte före kungens giftermål (då var LaCamilla för ung), för det andra var hon inte den enda. Kungen lär knappast ha behövt betala för det, men hade han gjort det skulle det inte gått att åtala honom, inte ens om tjejerna varit minderåriga. Kungen har immunitet och kan inte åtalas, vilka brott han än skulle begå. Som bekant kan han köra för fort utan efterräkningar:

Sverige är världsberömt för sitt arbete för trafiksäkerhet. Nollvisionen. Reflexer på vägrenarna. Mitträcken. Rondeller. Planskilda korsningar. Säkerhetsbälten, krockkuddar och bilbarnstolar.

Det bryr sig inte den främsta symbolen för Sverige om. Han kör i 160 knyck mot Stockholm efter en dag på bilbanan.

Omdömeslöst

Omdömeslösheten framstår som än klarare eftersom en annan grundpelare i det svenska samhällsbygget också var inblandad. Säkerhetspolisen med uppgift att förhindra och avslöja brott mot rikets säkerhet.

Kungen kör som en leklysten vettvilling mot Stockholm. Hack i häl följer Säpo som kör lika fort. Annars kan de inte avvärja de eventuella attackerna mot monarken.

Kungen leker och polisen ser till att att han kan göra det säkert.

http://www.aftonbladet.se/nyheter/article206344.ab

Kungen verkar ha umgått med kriminella också. I alla fall frekventerat krogar ägda av kriminella. Dessutom har han utsatt sig för risker, som inte en statschef bör göra.

Men vi kan inte ha några krav på kungen, han har ärvt sitt ämbete och är oavsättlig. Alltså borde vi avskaffa monarkin. Då skulle man slippa det fjantiga fjäskandet för de Kungliga. Om inte monarkin avskaffas, så borde kungen abdikera till förmån för Victoria. Det är ju också orimligt att monarker aldrig går i pension utan avgår först med döden. Tänk om de blir dementa? Och hur roligt är det för efterträdaren att själv hinna bli gråhårig och i pensionsåldern innan han eller hon får tillträda? Prins Charles är redan 62 år.

Det kan inte varit roligt för drottningen med denne ständigt otrogne make. Men inte heller Silvia går fri från kritik. Hennes far blev medlem av nazistpartiet 1934 när han bodde i Brasilien och övertog 1939 en metallfabrik från den judiska ägaren (s k arifiering). Det är naturligtvis inget som Silvia kan lastas för. Men hon verkar alltför villig att ursäkta honom. Inför hennes giftermål med Carl Gustaf intervjuades hennes far och förnekade då att han varit medlem av nazistpartiet.

Kungens morfar Karl Edvard av Sachsen-Coburg-Gotha var också nazist och det verkar i hans fall inte vara frågan om någon taktisk nazism för att tjäna pengar på det utan nazism från hjärtat. Coburg var en av de första “judefria” städerna. Karl Edvard blev också SA-Obergruppenführer och riksdagsman för nazistpartiet. Efter kriget blev han dömd för brott mot mänskligheten. På grund av sjukdom slapp han fängelse men fick betala skadestånd.


Nu vänder vi blad. Republikanska föreningen: http://www.repf.se/

Julian Assange: hjälte, våldtäktsman eller bara mullig mansgris? #prataomdet

Vi är så många som vill ha en hjälte att dyrka. Och Julian Assange (bara namnet!) verkade så lämplig. Grundare av Wikileaks, ständigt på resa och på flykt undan USA:s underrättelseväsen. Kämpen för yttrandefrihet och öppenhet på näten kontra de som ville dölja vad t ex USA:s soldater gör mot civilbefolkningen i Afghanistan.


Assange tas emot som en frälsare och en rockstjärna. Inte konstigt kanske om han börjar bete sig som en sådan: Egofixerad diva som tar för sig av alla villiga groupies. Han behöver inte anstränga sig och inte vara varken jämställd eller gentleman, de vill hursomhelst ligga med honom och han är som en sann slampa inte intresserad av något förhållande (87% slampa säger Assange själv: http://www.svd.se/kulturnoje/nyheter/skvaller-inleder-informationskrig_5814809.svd. ) Under 10 dagar i Sverige har han sex med två olika kvinnor, som inte är riktigt nöjda och som råkar jämföra sina erfarenheter. Det blir en promenad till polisen och så småningom en anmälan om våldtäkt.

Fast är det egentligen våldtäkt? Anser kvinnorna själva det vara våldtäkt? Eller är de bara missnöjda med att han inte respekterade deras önskemål om användning av kondom och att han sedan vägrade testa sig. En rimlig önskan med tanke på Assanges livsstil. Här står om vad han anklagas för:

http://www.guardian.co.uk/media/2010/dec/17/julian-assange-sweden

"Both complainants say they did not report him to the police for prosecution but only to require him to have an STD test."

Här är en rolig men knappast trovärdig serie om histiorien:

http://satwcomic.com/leaking


Att ha samlag med någon som sover räknas i alla fall som våldtäkt nuförtiden i Sverige. Men vaknar man inte då? Och även om man skulle vara för sömnig för att göra motstånd, kan ju man säga ifrån efteråt att det inte är ok. Ingen av kvinnorna tycks ha sagt ifrån på skarpen. Och därför tror jag inte han blir fälld för våldtäkt. Jag tycker också att kvinnor får säga rent ut vad de inte vill (och vad de vill), vi kan inte begära att männen ska vara tankeläsare. Eller att de ska avläsa mimik och kroppsspråk så vi slipper säga något rent ut. Vi måste våga vara besvärliga och bråkiga, annars kommer övergreppen/dåligt sex att fortsätta.

Det bästa med den här historien är att kvinnor börjar prata om det. http://prataomdet.se/
Det är iofs inte bara kvinnor som är offer, även män. Men varför kommunicerar vi inte? Varför går vi med på sådant som inte känns bra? För att vi vill anses frigjorda och inte frigida? För att vi tror att "alla andra gör så" och vi måste givetvis vara som alla andra?


Jag har förstås också en berättelse om när jag inte sade ifrån. När jag satt i biomörkret började plötsligt den för mig okände killen bredvid mig tafsa mig på benen. Hans hand rörde sig längre och längre upp. Till en början satt jag som förstenad. "Det kunde inte vara sant! Jag måste ha blivit tokig!" Till slut släppte försteningen och jag flyttade mig några stolar bort. Men varför skrek jag inte "Ditt jävla äckel, sluta tafsa på mig!" Nej, jag skämdes. Jag hade ju inte gjort något fel. Men jag skämdes dels för hans skull (hur kunde han göra något så hemskt), dels för min egen skull (varför hade jag reagerat så långsamt). Jag hade givetvis uselt självförtroende och var van vid att andra hade rätt för de var många/starkare. Fast alla kvinnor kan ju inte ha samma dåliga självförtroende.

Försäkringskassan saknar kompetens för vad de gör

Försäkringskassan (FK) avgör om man är sjuk eller inte, det gör inte läkaren som träffat patienten flera gånger. Ja, egentligen säger de att de bara avgör om man kan arbeta eller inte; man kan arbeta även om man är sjuk. Men känner tjänstemännen på FK till alla sjukdomar?

En man med autismspektrumstörning klarar inte av att arbeta men gick på daglig verksamhet. Men eftersom läkaren inte kunde garantera att han aldrig skulle kunna arbeta, blev FK:s beslut att han inte skulle få förlängd sjukersättning:

Men Försäkringskassan hänvisade till regelverket och till »underlaget«, alltså läkarutlåtandet, med dess spekulation om en eventuell ökad sysselsättningsförmåga i framtiden, och avslog hans ansökan om fortsatt sjukersättning. Han överlämnades till Arbetsförmedlingens introduktionsprogram för utförsäkrade.


För vår patient blev detta en svår motgång, han tog sig inte längre till dagverksamheten, han kom knappt ur sängen, blev närmast okontaktbar. Föräldrarna, boendestödjaren, habiliter­ingen, alla var förvånade och upprörda. När han i augusti ledsagades till Arbetsförmedlingen för en tremånaders arbetslivsintroduktion var han i så uppenbart dåligt skick att arbetsförmedlaren omedelbart avskrev ärendet och i sin korta rapport till Försäkringskassan meddelade att man inte funnit någon som helst arbetsförmåga hos »den arbetssökande«.Läkartidningen

Patienten kommer tillsammans med en anhörig åter till läkaren för ny sjukskrivning men mycket försämrad:

Jag konstaterar att patienten befinner sig i stupor, ett tillstånd som är ovanligt men inte okänt i litteraturen om autismstörningar [1, 2]. Han kommer inte att ta sig ur detta utan sjukhusvård. På min fråga om inläggning på sjukhus ger han inget svar, inte en min röjer hans inställning, fast han aldrig varit inlagd på sjukhus förr. Jag säger till mamman att tillståndet nog måste brytas genom sjukhusinläggning, antagligen elbehandling (ECT) [3], men att de kan fundera på det ett par dagar.

Patienten blir till slut bättre, men hade sluppit allt detta om FK förstått mer om neuropsykiatriska funktionshinder och psykiska sjukdomar. De har läkare som läser och nagelfar de insända läkarintygen, men hur pass kvalificerade är de inom dessa områden?

På detta fall kan man också lägga patientsäkerhetsaspekter. En allvarlig försämring av en patients tillstånd hade ju inträffat. Hade detta skett i samarbetet mellan öppen och sluten vård, eller i gränslandet mellan socialtjänst och psykiatri, så hade det varit ett fall för avvikelserapport och kanske lex Maria-anmälan. Men Socialstyrelsen har ­inget tillsynsansvar över Försäkringskassan, som är en suverän myndighet och samtidigt en så betydelsefull medaktör i sjukvården.

Det är kanske tur i oturen att patienten blev så apatisk att han inte kunde ta livet av sig. Men tänk om han aldrig blivit bättre? Och hur går det för andra sköra patienter, som inte blir apatiska? Ja, i en del fall har det lett till självmord.

Frågan är om regeringen kommer att ändra i reglerna. Vad säger socialförsäkringsminister Ulf Kristersson? Han kan förstås säga att det finns flera positiva följder än negativa. Men för dem som råkat illa ut är det fruktansvärt.

Harry Potters fel? Nej, curlande föräldrars!

Indiska barn vill ha en egen uggla precis som Harry Potter. Ja, barn är barn, de kan förstås inte ha samma kunskap och omdöme som vuxna. Fast tyvärr saknar många vuxna också omdöme. Detta leder till att vilda ugglor fångas och riskerar utrotas:

Antalet vilda ugglor minskar i Indien, vilket i sin tur beror på att allt fler köper ugglor från illegala fågelhandlare. Och nu beskyller Indiens miljöminister Jairam Ramesh filmerna om Harry Potter för att bidragit till att ytterligare minska antalet ugglor i landet.

I böckerna och filmerna har Harry Potter en befjädrad vän i form av ugglan Hedwig. Både filmerna och böckerna har blivit populära i Indien.

I en nyligen publicerad miljörapport slår larm om att antalet ugglor har minskat drastiskt. I rapporten, som publicerats av organisationen Traffic, sägs att hälften av Indiens 30 ugglearter fångas och säljs levande på marknader.
Enligt miljöministern Jairam Ramesh är kopplingen till Harry Potter en av förklaringarna till handeln, rapporterar BBC.

– Efter succén med Harry Potter verkar den urbana medelklassen fått ett minst sagt udda begär för att köpa ugglor till sina barn, säger Jairam Ramesh.
http://www.dn.se/nyheter/varlden/harry-potter-far-skulden-for-ugglebrist-i-indien-1.1201737

Usla curlingföräldrar, varför inte bara säga Nej till ungarna när de vill ha saker som är skadliga, för dem eller för djuren? Men det kan förstås också vara så att dessa vuxna struntar i hur djuren mår och om de utrotas. "Så ugglorna dör ut, inte mitt problem. Huvudsaken är att mitt barn får som det vill."

Detta är en minervauggla (bild från Wikipedia Commons)

Elev med AS stirrar för mycket, blir avstängd från matsalen

Rektor Lars Persson på Kristinehamns Praktiska skola, KPS, har stängt av en elev med Aspergers syndrom från att äta i skolans matsal.

Ett skäl är att några kvinnliga elever sagt att de känt obehag när eleven ska ha stirrat på dem.
Nu kommer skolan att anmälas till diskrimineringsombudsmannen, DO.
----
Eleven har Aspergers syndrom där en del av vardagen också yttrar sig genom svårigheter att förstå vissa sociala sammanhang. Enligt de andra elever som känt sig berörda ska han ha stirrat på dem.
----
Skolan har också profilerat sig med undervisning riktat till personer utanför arbetsmarknaden i UMA, Utveckling mot arbete. Där är målet, att öka arbetsgivarens beredvillighet att anställa personer med funktionsnedsättningar.http://www.vf.se/nyheter/kristinehamn/elev-avstangd-fran-skolmatsalen

Att ha Aspergers syndrom betyder att man har problem med sociala koder. Att kasta ut någon för att den inte klarar av sådant är alltså i princip samma sak som att kasta ut en döv för att den inte kan höra, en blind för att den inte kan se eller en rullstolsbunden för att den inte kan gå. Detta är dessutom en skola speciellt profilerad för elever med funktionsnedsättningar. Om eleven inte ens accepteras i skolan, hur ska han då kunna accepteras i arbetslivet? Om skolan inte klarar av en elev som är extra socialt inkompetent, då borde den  klart skriva ut "endast elever med fysiska (ej psykiska eller neuropsykiatriska) funktionsnedsättningar accepteras".
Kan inte tjejerna tolerera "stirrandet" om han inte dessutom stalkar dem, de har ju iaf stöd av varandra och om de vet att det beror på hans funktionshinder? Kan inte rektor anlita en som är expert på autism, så att killen får lära sig hur man "tittar lagom". Att säga "sluta stirra" funkar inte, det är troligen för vagt för honom.

Så här skriver Gunilla Gerland i sin bok Autism: relationer och sexualitet (2004):

Det berättas från flera håll om män med funktionshinder inom autismspektrumet som stirrar på kvinnor i olika sammanhang, på ett sätt som kvinnor uppfattar som obehagligt eller hotfullt. Vissa personer med autism har dessutom en blick som i sig kan uppfattas som udda eller avvikande.
---
En ung man med Aspergers syndrom säger: "Folk gillar inte mina ögon. De säger att jag har genomträngande ögon."

För övrigt är inte alla personer med AS stirrande eller så socialt inkompetenta, det är stor variation inom spektrumet.

13-åringen på behandlingshemmet som tog sitt liv

I radioprogrammet Mitt sorgliga liv i P1 (Generation Z) berättas om Elin som tillbringat flera år i ett familjehem, där hon inte behandlades väl och till slut kom till ett behandlingshem, där hon tog livet av sig:

En kylig förmiddag i april hittas 13-åriga Elins döda kropp. Hon hade hängt
sig efter att ha blivit misshandlad av äldre killar på behandlingshemmet Carl
Bobergsgården i Mönsterås. Kvar i Elins rum låg hennes dagbok, där hon berättar
hur socialtjänsten förstört hennes liv…

http://www.sr.se/sida/default.aspx?ProgramId=3314

Det är så mycket som gjorts fel:
Att socialarbetarna inte talade enskilt med
Elin. Det är klart hon inte vågar säga något kritiskt i fosterföräldrarnas
närvaro.

Att Elins mamma inte fick tillbaka sin dotter, hon var ju
frivilligt placerad. Då hotade socialen med LVU.

Att placera en 13-årig
tjej bland äldre våldsamma killar.

Det är väl pengabrist som vanligt.
Men också en likgiltighet för
barn som omhändertagits. Bara de kommer
hemifrån är allt bra.

Efteråt kommer kritiken men hade det inte gått så långt hade hemmet aldrig stängts. Då hade Elin bara mått dåligt, kanske blivit missbrukare och dött i förtid men inte på hvb-hemmet.

På ungdomshem som drivs av Statens institutionsstyrelse, SiS, bor inte flickor
och pojkar i tonåren tillsammans.
– Ungdomarna bär ofta med sig dåliga
könsrollsmönster som gör att flickorna kommer i underläge. Därför är det ytterst
olämpligt, säger Stig-Arne Tengmer, ansvarig för säkerhetsfrågor vid SiS.

http://www.dn.se/nyheter/sverige/flicka-pa-behandlingshem-tog-sitt-liv-1.860256

Nej, där är tydligen SiS-hemmen bättre. Men det förekommer missförhållanden även på statliga hem.

– Vi hör av omkring 400 placerade barn per år. De är så övergivna och
känner ofta att ingen bryr sig om dem. Man undrar om det måste gå så här långt
innan man reagerar på att de privata vårdhemmen ofta inte klarar sitt
uppdrag.– Vi hör av omkring 400 placerade barn per år. De är så övergivna och
känner ofta att ingen bryr sig om dem. Man undrar om det måste gå så här långt
innan man reagerar på att de privata vårdhemmen ofta inte klarar sitt
uppdrag.